Dagbok onsdag 11 mars 1998

Tidig morgon, ruskigt tidig. Moralen är extremt låg vid femtiden på morgonen och man är nära att strunta i tåget och hoppa över det där mötet. Inte kan det väl vara så viktigt? Ute är det -10 grader så nere på stan är det säkert 15 eller kallare. Jag måste ha ett par varma handskar för händerna men resten av kroppen får nöja sig med en tunn och obehaglig plastjacka.
På X2000 till Stockholm händer inget minnesvärt. Jag plöjer igenom fyra DN, en ST och en DI från pärm till pärm som det brukar heta. Biljetten hem försvinner i den gigantiska högen av returpapper och jag får köpa en ny senare under dagen.
Till lunch äter jag något dom kallar risrätt men i själva verket är det en sorts pytt i panna fast med ris istället för potatis och en del annat spännande man inte hittar i pytt i pannor. Istället för rödbetor är det räkor ovanpå och kvinnan i kassan tycker jag ska ta söt chilisås till. En bra idé visar det sig. Ett utmärkt alternativ till pytt i panna tänker jag och försöker analysera vad som ingår.
Promenaden från Årsta till City går fort och jag hamnar på Hemköp City i Åhlenshuset. Alldeles förstummad över storstadens matutbud handlar jag lite färdkost. Det är inte bara båtlivet som lockar i Stockholm. Glömmer bort att jag skulle gå förbi bror som bor nära centralen.
Försöker spana på en tjej som gömmer sig bakom ett ryggstöd men hon tittar inte fram förrän strax före Gävle där hon går av.
Två kvinnor pratar sjukdomar så att det kryper i kroppen. Visste knappt att man kunde ha så många sjukdomar på en gång. Den ena känner sig orättvist utpekad som hypokondriker. I mina öron verkar hypokondri vara en mild beskrivning av hennes sjukdomsfixering. Jag går till restaurangvagnen som numera är mera som en kiosk när konduktörerna tagit över affärerna.
Efter Söderhamn sover jag gott och i Sundsvall funderar jag till och med över att ta en taxi hem. Men som vanligt är det bara att bita ihop. Jag är nyvaken och lite kall och ger mig ut i den kalla natten och vandrar hemåt. Vid SCA-huset hittar jag en träningsklädd människa att gå ikapp med och jag glömmer snabbt bort att det är kallt. I busbacken sackar hon snabbt efter och jag kan komma upp på Hagavägen som en överlägsen segrare trots att det är något oklart vad jag vunnit.